www.stoldskyddsforeningen.se
8
TRYGGARE SAMHÄLLE 32016
NYHETER
Rapid snabbast att bli certifierade
enligt nya bevakningsnormen
Rapid Säkerhet AB är först ut i Sverige att bli certifierat bevak-
ningsföretag enligt nya utgåvan av normen SSF 1063:2.
Rapid har alltid haft som mål att ligga i framkant när det
gäller kvalitetssäkring för leverans av säkerhetstjänster. Vi var
först med att ha en ISO-certifierad larmcentral, och även med
att få larmcentralen auktoriserad, säger Mats B Adman, VD för
Rapid Säkerhet.
Att vara certifierat bevakningsföretag
innebär att man har kvalitetssäkrade
processer för ständigt förbättringsar-
bete i sin verksamhet. Exempel på det
är hur kvaliteten i leveranser över tid
upprätthålls med förändrade riskbilder
och förändrade behov hos kunder och
i samhället. Ett annat exempel är att
certifieringen ställer krav på företagets
ledning och personal.
Samhällsdebatten om trygghet är
ständigt närvarande och bevaknings-
branschen uppmärksammas allt mer.
Att vara ett certifierat bevaknings-
företag betyder att man frivilligt ställer
högre krav och kontroller på sin verk-
samhet än den miniminivå dagens lag
stiftning omfattar och vad tillsynsmyn-
digheter begär, menar Mattias Nettarp
från Svensk Brand och Säkerhetscerti-
fiering (SBSC).
Certifieringen är därför ett enkelt
kvitto och riktmärke för den höga kvali-
tetsnivå kravställare och kunder ska begä-
ra i upphandlingar och inköp av bevak-
ningstjänster i framtiden, säger han.
Rapids VD, Mats B Adman menar
att grunden för en bra leverans av säker-
hetstjänster ligger i att man har mycket
tydliga rutiner och en medvetenhet hos
personalen om varför saker ska göras på
ett visst sätt, samtidigt som man också
får ett kvitto på att man gör det man
ska göra.
Självklart görs detta arbete löpande
internt, men det är för oss viktigt att vi
får en extern part som kommer in och
granskar vår verksamhet. Detta ger en
trygghet för Rapid, men framför allt för
våra kunder.
Adman menar också att att SSF-
normen för bevakningsföretag behövs.
Vår bild är att myndigheterna som
ansvarar för bevakningsbolagen inte
har tillräckliga resurser för att utföra
de kontroller som de har i uppdrag att
göra. Dessutom omfattar de normer som
berör våra verksamheter mycket mer än
de kontroller som ligger på myndighe-
ternas ansvar, avslutar Mats B Adman.
Mats B. Adman, Rapids VD är tycker bevakningsnormen är viktig framför allt för beställarna
av bevakningstjänster.
Arbetet med informationssäkerheten vid de myndigheter som
Riksrevisionen har granskat har stora brister. "Detta kan få
allvarliga konsekvenser, till exempel att integritetskänslig infor-
mation sprids eller att utbetalningar till medborgarna stoppas",
skriver Riksrevisionen som menar att regering och myndigheter
bör prioritera arbetet med informationssäkerhet högre.
Riksrevisionen har granskat hur nio
myndigheter arbetar med informa-
tionssäkerhet. Dessa myndigheter
arbetar med frågor som är viktiga för
samhället, hanterar mycket pengar,
är starkt IT-beroende och hanterar
skyddsvärd information. Den över-
gripande slutsatsen är att arbetet
med informationssäkerhet ligger på
en nivå påtagligt under vad som är
tillräckligt.
Vår granskning visar att arbe-
tet med informationssäkerhet inte är
tillräckligt högt prioriterat hos myn-
digheterna i förhållande till de risker
som finns, säger riksrevisor Margareta
Åberg. Arbetet med informationssäker-
het når inte upp till godtagbar nivå.
Ingen av de granskade myndigheter-
na kan sägas ha ett systematiskt infor-
mationssäkerhetsarbete som motsvarar
kraven i Myndigheten för samhälls-
skydd och beredskaps, MSB:s, föreskrif-
ter. Granskningen visar att ledningarna
delegerar ansvaret för informationssä-
kerhet utan att se till att de ansvariga
har tillräckligt mandat eller tillräckliga
resurser. Till stor del saknas den förstå-
else, delaktighet och det ansvarstagande
som bör genomsyra hela verksamheten.
Riksrevisionens bedömning är att det
behövs en starkare styrning från reger-
ingen, så att nödvändiga säkerhetsåt-
gärder på myndigheterna verkligen blir
genomförda. Myndigheterna behöver
också mer operativt stöd i arbetet.
Regeringen bör därför överväga att ge
MSB i uppdrag att ta fram en modell
eller ett metodstöd för riskanalyser samt
att utreda behovet av att inrätta en cen-
tral funktion som kan lämna operativt
stöd till myndigheterna.
Stora brister i myndigheters informationssäkerhet
Identitetskapningar, där personer utger
sig för att vara någon annan och använ-
der deras personuppgifter för att till
exempel teckna abonnemang eller ta
lån, är ett växande konsumentproblem.
I takt med det växer även marknaden
för olika typer av ID-skydd. Det hand-
lar både om ID-skydd som ingår i hem-
försäkringar och om separata produkter
som säljs som tjänster eller försäkringar.
Konsumentverket har granskat mark-
nadsföring och avtalsvillkor för 14 bolag
som erbjuder ID-skydd. Granskningen
visar på en rad problem på marknaden.
Produkterna marknadsförs som att
de skyddar konsumenterna från att
drabbas och att risken att drabbas är
överhängande med formuleringar som
"Skydda dig från bedragare med ID-
skydd" och "Skydda dig och din familj
mot ID-kapning". Men ID-skydden ger
enbart visst stöd och hjälp efter att en
ID-kapning har skett.
Marknadsföringen hänvisar till
brottsstatistik utan att ange var den
kommer ifrån.
Priset på produkterna marknadsförs
ofta på felaktigt sätt där totalkostnaden
utelämnas.
Det är svårt för konsumenter att för-
stå vad skyddet omfattar på grund av
brister i både förköpsinformation och
avtalsvillkor. Villkoren är i flera fall för
övergripande.
Bristerna kan leda till att konsumen-
ter tror att de har ett starkare skydd än
de verkligen har. Det kan också inne-
bära att konsumenter överförsäkrar sig,
det vill säga skaffar en ny försäkring
eller tjänst trots att de redan är skyd-
dade av sin befintliga hemförsäkring.
Det är viktigt att konsumenter inte
tar förhastade beslut. Många har redan
ett skydd via sin hemförsäkring. Titta
på vilket skydd du har och jämför det
med vad de erbjuder, säger Elin Steno,
jurist på Konsumentverket.
Konsumentverket kommer nu att
kontakta de granskade bolagen för att
få till ändringar i både marknadsföring
och avtalsvillkor.
Vilseledande marknadsföring av ID-skydd
ID-skydd marknadsförs som att de ger skydd mot att drabbas
av identitetsstöld. Trots att produkterna enbart hjälper konsu-
menter när de redan har fått sin identitet kapad. Det visar en
granskning från Konsumentverket.