100% Säkerhet
Detektor Scandinavia är skandinaviska säkerhetsbranschens facktidning. Tidningen utkommer fyra gånger per år med innehåll fokuserat på det som händer på produktfronten och företagsmarknaden.
Detektor International är den internationella säkerhetsbranschens facktidning. Ett media för hela världens säkerhetsmarknad. Tidningen utkommer två gånger per år och det redaktionella innehållet är fokuserat på den globala säkerhetsmarknaden. Det kan gälla nya säkerhetstekniska produkter, system och tjänster, samt internationellt näringslivsnytt.
securityuser.com är nyhetsportalen för användare av produkter och tjänster inom säkerhet på den svenska och danska marknaden. Svenska securityuser.com ges även ut som tryckt version fyra gånger per år.
SecurityWorldMarket.com är Skandinaviens ledande nyhetsportal för den internationella och skandinaviska säkerhetsmarknaden. Som en knytpunkt för kommunikation och information är portalen unik, inte bara i Sverige och Skandinavien, utan även internationellt.
Sectech är en konferens/utställning i det lilla formatet, med de stora möjligheterna. Sectech en självklar mötesplats för alla som arbetar med säkerhetsteknik för det fysiska skyddet, t ex larmsystem av olika slag, passerkontroll och videoövervakning.

AR Media nyheter

Här finner du artiklar och annan information som handlar om företaget.

Publicerat: 2008-06-01
Lagens längsta arm
När justitieminister Beatrice Ask svarar på facktidningen Detektors aktuella frågor för säkerhetsbranschen, berättar hon bland annat att en omfattande översyn av kameralagen pågår. Uppdraget, som gått till Margareta Åberg, kammarrättspresident vid kammarrätten i Sundsvall, ska redovisas senast den 1 oktober 2009.

Beatrice Ask, justitieminister

En positiv nyhet är att även utländska väktarbolag som verkar i Sverige ska vara auktoriserade av länsstyrelsen.
För att stävja den organiserade brottsligheten har justitieministern tagit initiativet till en nationell mobilisering av polisen, efter dansk modell.

Beatrice Ask är justitieminister och chef för justitiedepartementet, vilket innebär att hon ansvarar för regeringsfrågor som rör rättsväsendet, lagstiftning, polis och brottsmålsärenden.
I Sverige reglerar två olika lagar kameraövervakning. Lagen om allmän kameraövervakning gäller kameror på allmän plats och tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen som också är tillsynsmyndighet. Personuppgiftslagen, PuL, gäller kameror där allmänheten inte har tillträde, till exempel portar till bostadshus, soprum och liknande. Här är Datainspektionen tillsynsmyndighet.

Kameraövervakning kontra kameramobiler
Den digitala tekniken har gjort det enklare för gemene man att fotografera, vilket är tydligt inte minst i det flitiga fotograferandet med kameramobiler. Alla kan vi bli fotograferade när som helst, utan att märka det, med dessa rörliga kameror.

Är detta fotograferande mindre kränkande för medborgarna än övervakningskamerornas bilder som syftar till att upprätthålla trygghet, och vars existens skyltar upplyser om?
- Att bli smygfotograferad kan vara väldigt kränkande. I Sverige finns i dag inte något generellt förbud att ta så kallade paparazzibilder, men integritetsskyddskommittén har föreslagit ett förbud mot att man tar bilder på någon som befinner sig på en privat plats. Jag har skickat ut det förslaget på remiss, säger justitieminister Beatrice Ask.

Kameralagen ses över
Den nuvarande lagen om kameraövervakning är tio år gammal. Justitieministern har sagt att kameralagen är föråldrad och baserad på den tid som rådde innan den digitala teknikens genombrott. I slutet av februari slog Beatrice Ask fast att denna ska ses över. Uppdraget som utredare har gått till Margareta Åberg, kammarrättspresident vid kammarrätten i Sundsvall, som tidigare arbetat vid Datainspektionen.

Vilka direktiv har Margareta Åberg fått av regeringen, när påbörjar hon utredningen och när beräknas utredningen vara klar? Är det möjligt att förändra kameralagen utan att samtidigt ändra PuL?
- Utredningen ska göra en omfattande översyn av lagen. I uppdraget, som ska redovisas senast den 1 oktober 2009, ingår bland annat att kartlägga och analysera tillämpningen av lagen om allmän kameraövervakning och överväga om det finns anledning att i något eller några avseenden utvidga möjligheterna att i brottsförebyggande syfte bedriva allmän kamera-övervakning utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen, till exempel i butiker.

Utredningen ska också titta på frågor kring kameraövervakning vid skolor eller tvättstugor och om till exempel banker ska kunna dela med sig av sitt material i brottsförebyggande syfte.

Utredaren ska också titta på tillämpningen av missbruksregeln i personuppgiftslagen vid allmän kameraövervakning som inte omfattas av länsstyrelsens tillsyn.

(Missbruksregeln innebär att personuppgifter inte får behandlas om det medför en kränkning av den registrerades personliga integritet, reds anmärkning).

Teknikkrav och bildhantering
Borde inte skyltning och säkerhetsställande av hanteringen av inspelade bilder vara viktigare än kamerorna och inspelningen i sig?

Är det en framkomlig väg att fokus läggs på vem och vilka som får hantera bilderna och hur de får hanteras samt att man ställer teknikkrav, som kryptering och andra åtgärder som gör bilderna oåtkomliga för alla utom till exempel polis?

- Tydlig skyltning, regler som säkerställer en korrekt hantering av inspelade bilder, och tekniska skyddsåtgärder såsom kryptering, ser jag som viktiga inslag för att minska den risken. Men vilka lösningar som är mest användbara vill jag inte uttala mig om nu när frågan utreds grundligt. Jag har bett utredaren att titta på behovet av särskilda bestämmelser om skadestånd vid övervakning som sker i strid med lagen.

Kameralagen i praktiken
Har du någon uppfattning om hur den nuvarande kameralagen fungerar i praktiken? Hur sköter sig
säkerhetsbranschen när det gäller kameraövervakning? Tror du att kameraövervakning har en preventiv effekt?

- Att vi ser över lagen beror givetvis på att vi ser problem med både dess utformning och hur kamera-övervakningen fungerar. Dessutom tillämpas den inte enhetligt över landet.
Kameror har en viss effekt om det sköts på rätt sätt, inte minst i bevishänseende. Men man ska inte tro att det är ett universalmedel mot all brottslighet. Fördelarna ska dessutom vägas mot de integritetsintrång som kameraövervakningen kan föra med sig.

Tolkning av lagen
Tolkning av regelverket för kamera-övervakning skiljer sig mycket från den ena länsstyrelsen till den andra. Även länsrätterna verkar ha olika syn på vad som
är intrång i den personliga integ-riteten.

Är det önskvärt att samma praxis införs i hela landet, tycker du?
- Enhetlighet i tillämpningen är en viktig del i rättssäkerheten. Det betyder i sig inte att om en kommun får tillstånd att kameraövervaka stora torget så får alla andra kommuner det också. Man måste alltid bedöma omständigheterna i det enskilda fallet och väga behovet av övervakning mot andra intressen såsom människors rätt att kunna vistas ute utan att bli övervakade. Samtidigt måste rättstillämpningen vara konsekvent. Är det exempelvis fråga om att kameraövervaka allmänna platser där det förekommit ett stort antal överfall så bör utgången inte bli helt olika beroende av vilken av landets länsstyrelse som prövar frågan.

Den personliga integriteten
Olika undersökningar som gjorts visar att mellan 60 och 80 procent av den svenska befolkningen har en positiv inställning till kamera-övervakning.

Rättsliga instanser avslår i många fall ansökningar om kameraövervakning med hänsyn till den personliga integriteten. Hur går detta ihop, tycker du?
- Den undersökning som Integritetsskyddskommittén lät genomföra härom året visade att många är positiva till kamera-övervakning när sådan behövs för att förhindra viss brottslighet. De rättsliga instansernas prövningar av ansökningar om tillstånd till kameraövervakning bygger på en bedömning av om intresset av allmän kameraövervakning väger tyngre än enskilda människors intresse av att inte bli övervakade.

Huruvida det föreligger ett faktiskt behov av kameraövervakningen på en allmän plats ingår som en viktig del i tillståndsprövningen. Jag tror inte att den enskilde alltid väger in alla olika aspekter när man svarar på enkäter. Det är dessutom svårt att se de långsiktiga konsekvenserna av integritetsintrång.

Kränkning
Nyligen beslutade Datainspektionen att en fastighetsägare i Göteborg som installerat övervakningskameror i entréer och trapphus i åtta hyresfastigheter, måste ta bort dem. Orsaken var att Datainspektionen ansåg det som kränkande mot hyresgästerna och att det därför strider mot personuppgiftslagen, PuL. Kameror har installerats även i soprum, källare, vind och tvättstuga, men dessa anses inte vara kränkande, om de boende får information om övervakningen.

Hur vill du definiera detta att en människa blir "kränkt"?
- Datainspektionens bedömning av kameraövervakning bygger på regler om behandling av personuppgifter som finns i personuppgiftslagen. Den lagen gäller vid sidan av lagen om allmän kameraövervakning och syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.

Att enkelt definiera vad som är en kränkning av den personliga integriteten går knappast. Däremot kan lagstiftaren ge vägledning om vad som typiskt sett kan anses som kränkande och peka på olika faktorer som man särskilt bör väga in när man bedömer risken för integritetskränkningar. Det är också så vi har gjort när det gäller missbruksregeln i personuppgiftslagen.

Man måste också väga in i vilket sammanhang uppgifterna förekommer, för vilket syfte de behandlas, vilken spridning de har fått eller riskerar att få, samt vad behandlingen kan leda till. Man bör också beakta att vad som kan vara en kränkning för en viss person eller i ett visst sammanhang inte behöver vara det för en annan person eller i ett annat sammanhang.

Reglerna för bevaknings- och värdebolag
Rikspolisstyrelsens nya regler för bevaknings- och värdebolag (FAP 579-2) började gälla den 1 juli 2007. Branschorganisationen SWEGUARD anser att de är snåriga och saknar förankring i näringen; att reglerna i vissa delar är mycket detaljstyrande medan andra delar öppnar stort för olika tolkningar.

I en tid då teknikutvecklingen sker mycket snabbt hänvisar vissa regleringar till över tio år gamla tekniska normer. SWEGUARD ifrågasätter också om reglerna följer lagstadgade regler för arbetsmarknaden, när kravet för anställning till vissa tjänster är att sökanden ska vara 23 år.
- Det är Rikspolisstyrelsen som svarar för innehållet i de föreskrifter de utfärdar. Jag utgår från att de inte står i strid med gällande lagstiftning.

Självklart är det viktigt med en fortlöpande dialog mellan Rikspolisstyrelsen och företrädare för bevakningsbranschen. Jag vet att Rikspolisstyrelsen planerar ett samrådsmöte under våren för att bland annat diskutera bestämmelserna i de aktuella föreskrifterna.

Många i branschen vill ha en total översyn av Lag om Bevakningsföretag. Kommer detta att ske?
- Nej, den lagen var föremål för en omfattande översyn så sent som 2006. Det finns inga planer på en ny total översyn av lagen.

Utländska väktarbolag i Sverige
EU:s direktiv avseende fri rörlighet för produkter och tjänster innebär att utländska väktarbolag får verka i Sverige. Svenska väktarbolag håller en hög kvalitet bland annat vad gäller utbildning av personalen.

Hur säkerställs det att utländska väktarbolag håller en lika hög kvalitet?
- I Sverige finns bl a ett krav på auktorisation för att få bedriva bevakningsverksamhet. Frågor om auktorisation prövas av länsstyrelsen som även utövar tillsyn över bevakningsföretagen. Detta auktorisationskrav gäller för alla bevakningsföretag som vill etablera sig i Sverige.

Nationell mobilisering efter dansk modell
Justitieminister Beatrice Ask sa blankt nej till ett svenskt FBI, det vill säga en nationell polisstyrka inriktad mot den allra grövsta brottsligheten efter amerikanskt mönster, motsvarande 200-300 poliser, på GP Debatt i november 2007. Argumenten då var att polisen har de kunskaper som behövs och de strukturer som krävs för att intensifiera kampen mot den organiserade brottsligheten. Sedan dess har ett antal grova rån skett, som det mot postterminalen i Göteborg.

När Lasse Wierup och Matti Larsson kartlade de kriminella gängen i boken "Svensk maffia" hittade de cirka 2 000 gängmedlemmar i den svenska organiserade brottsligheten. På tio år har fem gäng blivit femtio och de finns idag i hela landet, skriver författarna.

Kan den ökande organiserade brottsligheten få dig att ändra uppfattning angående ett svenskt FBI?
- Problemet med FBI-tanken är att det hittills bara presenterats som ett sätt att flytta resurser från landsorten till Stockholm. Väldigt lite konkret har presenterats, utöver den amerikanska beteckningen.

För att bekämpa den organiserade brottsligheten måste vi istället bygga upp en långsiktig uthållighet i hela landet, inte bara i Stockholm.

Den organiserade brottsligheten finns i orter som Ystad, Svenljunga, Säffle, Trollhättan. Där måste också polisen vara stark och uthållig, och få hjälp av de lokala myndigheterna att öka trycket mot ligorna. Det är bakgrunden till att jag tog initiativet till en nationell mobilisering efter dansk modell.

I Danmark har man varit framgångsrik i kampen mot den organiserade brottsligheten och det ligger närmare till hands att hämta erfarenheter därifrån än från USA som har en helt annorlunda polis-organisation och en helt annan brottslighet.

Hot mot politiker oacceptabelt
Enligt en rapport från Säpo som nyligen låg klar tar polisen emot minst en anmälan i veckan från politiker som blivit hotade. Undersökningen visar att det gjordes i genomsnitt 4,5 anmälningar per månad under de första nio månaderna 2007. Olaga hot, ofredande och skadegörelse är de vanligaste brottsrubriceringarna, men även dödshot har förekommit. Vidare konstaterar Säpo att många hot aldrig anmäls och att det därför finns ett mörkertal.

Vad tänker du göra åt den stora hotbilden som finns mot politiker i Sverige idag?
- Jag ser allvarligt på de systemhotande inslagen i den här brottsligheten. Det har blivit vanligare att vittnen, målsäganden, näringsidkare och företrädare för rättsväsendet utsätts för våld och hot om våld i syfte att få dessa att avstå från att vidta eller medverka till åtgärder mot denna brottslighet. Det är oacceptabelt.  Inom ramen för den författningsskyddande verksamheten har Säkerhetspolisen uppdraget att bekämpa hot mot demokratin. Det är därför som jag gett Säpochefen Anders Danielsson i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för förbättrat skydd av bevispersoner, politiker, journalister och myndighetsföreträdare som utsätts för hot från individer och grupper knutna till den grova organiserade brottsligheten, säger justitieminister Beatrice Ask avslutningsvis.

Källa: facktidningen Detektor Scandinavia

Skriv ut Skriv ut  
Följ oss på Facebook  FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK   ||    FAKTURA   ||    KONTAKTINFO   ||    INTEGRITETSPOLICY   ||    WEBBPLATSÖVERSIKT