8
TRYGGARE SAMHÄLLE 12016
www.stoldskyddsforeningen.se
PERSONSÄKERHET
Hot och våld mot politiker ökar
Kristina Axén-Olin, f d finansborgarråd i Stockholm:
"Vi får politiker som
undviker starka ställningstaganden"
Under valåret 2014 var utsattheten för trakas-
serier, hot och våld bland förtroendevalda högre
än under 2012. Särskilt högt var påhopp från vad
som uppfattas som politiska extremister. Det
visar Politikernas trygghetsundersökning som
Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat.
Kristina Axén Olin, före detta oppositionsbor-
garråd och finansborgarråd för moderaterna
i Stockholm, bjöds in till SSF-arrangemanget
Framtidsdagen för att tala om sin tid som politi-
ker och de hot som kom att prägla hennes vardag.
28 procent av de förtroen-
devalda uppger att de utsat-
tes för trakasserier, hot eller
våld i samband med sitt
politiska uppdrag under
2014. Motsvarande andel
för 2012 var 20 procent.
Ett valår innebär att de för-
troendevalda är mer expo-
nerade i media och vistas
mer ute bland medborgarna
genom debatter, torgmöten
och annat som ingår i en
valkampanj, vilket påverkar
utfallet. Även om en större
andel utsattes för fysiska
angrepp 2014 jämfört med
2012 så är ändå hot eller
påhopp i sociala medier
den vanligaste formen av
utsatthet.
Generellt sett polisanmäls
en liten andel av händelser-
na (19 procent) medan näs-
tan hälften av händelserna
(46 procent) rapporteras till
annan än polisen.
Kristina Axén Olin var en dri-
ven politiker som satte färg på
politiken i Stockholm under
lång tid. Arbetsbördan var
enorm. Hon var socialborgar-
råd i Stockholm (19982002),
oppositionsråd (20022006)
och finansborgarråd (2006
2008). Hon var också grupp-
ledare för moderaterna i Stock-
holms Stadshus (20022008)
samt vice partiordförande
för moderaterna 20032009.
Lägg därtill att hon satt som
ordförande för polisstyrelsen i
Stockholms län (19992006).
Det blev för mycket och
2007 sjukskrev hon sig för att
en månad senare återkomma
som finansborgarråd innan
hon fattade beslutet att avgå
2008. 2009 lämnade hon
helt det politiska arbetet. Idag
ägnar sig Kristina Axén Olin
åt styrelsearbete, exempelvis
som styrelseordförande för
Junibacken.
Kristina Axén Olin har i
media öppenhjärtigt berättat
om stressen som det politiska
livet i offentlighetens strål-
kastarljus innebar för henne
själv och familjen. En allvar-
lig stressfaktor som Kristina
Axén Olin talat mindre om
och som delvis bidrog till att
hon lämnade politiken, var de
hot drabbade henne och famil-
jen. Till Framtidsdagen bjöds
hon in för att tala om just den
aspekten på politikers vardag.
Vad var det som triggade
hoten?
De flesta gånger jag har
blivit utsatt för dödshot är när
jag talat om kvinnofridsfrågor.
Den värsta gången var när jag
hade sagt att gärningsmän
som vid upprepade tillfällen
dömts för grova våldtäkter
borde kunna dömas till kemisk
kastrering.
Vilken typ av hot fick du då?
Dels fick jag brev och mejl.
Men det hände också att folk
ringde hem och sa: "vi vet i vil-
ken skola dina barn går, imor-
gon lever de inte".
Kände du dig hotad i din
egen hemmiljö?
Jag fick hela fasaden på min
villa målad med svart sprejfärg
där det stod: "Kristina, du kan
också bli hemlös". Och det är
inte heller så roligt. När man
kommer ut på morgonen efter
att ha varit ensam i huset med
tre barn och haft öppna fönster
så känns det att hoten kommit
för nära.
Hur kändes det?
Det är ju fruktansvärt, men
som politiker blir man ganska
tålig. Inte minst byggnadsären-
den brukar göra att folk blir
uppretade.
Vilka är det som hotar?
Jag fick en del hot från per-
soner som polisen kunde spåra
till fängelser. Det var alltså
människor som var dömda för
att ha begått brott, men som
från fängelset ändå kunde fort-
sätta hota.
Jag har också varit med
om hot som kommit från
dataserv rar utomlands och då
går det inte att utreda. Utan
då måste man ha mördat mig
först innan polisen får fort-
sätta.
Vilken hjälp fick du?
Det finns stora svårigheter
med att hantera detta efter-
som den som är politiker inte
är anställd. Det gör att det är
svårt att utreda vem som är
ansvarig för att hjälpa till om
jag får ett hot.
I mitt fall tog Stockholms
stad fram ett säkerhetsprogram.
Vi utrustade också, på mitt ini-
tiativ, alla som var kommunal-
råd med hemlarm.
Fick du polisbevakning?
Ja, det har jag haft vid ett
flertal tillfällen. Problemet är
att de villkor som följer med
det tar bort hela drivkraften
till varför man håller på med
politik. Hela min vision med
att vara politiker var att man
lever som vanliga människor,
åker tunnelbana, handlar mat
på Konsum och står i samma
körer som alla andra.
Vilka politiska konsekvenser
kan hoten få?
Varken partierna eller
svenska folket vill ha politiker
som sitter i någon sorts privat-
bilar med chaufförer. Till slut
får vi politiker som inte kan
leva som vanliga människor
och därmed tappar verklighets-
förankringen och inte ser vad
som behöver ändras i Sverige.
Enligt en undersökning
från Brå uppger en fjärdedel
av alla politiker i Sverige att
de hållit inne med åsikter eller
valt att inte lägga fram förslag
därför att man är rädd för hot.
Det är ju inte bra. Det betyder
att vi får politiker som undvi-
ker starka ställningstaganden
och inte säger något kontro-
versiellt.
Vad kan man göra åt hoten?
Kommunförbundet vill se
en ny lagstiftning kring hot
mot demokrati att man ska
kunna döma folk som hotar
politiker, det kan man inte
idag. Jag tror också att det
vore bra om man pratade om
dessa frågor mer.
Text: Gustav Alexandrie
Kristina Axén-Olin, f d
finansborgarråd i Stockholm.
Inte minst
byggnads
ärenden brukar
göra att folk blir
uppretade.
"
Det hände
att folk ring
de hem och sa: vi vet
i vilken skola dina
barn går, imorgon
lever de inte.
"
Jag fick
hela fasaden
på min villa målad
med svart sprejfärg
där det stod: Kris
tina, du kan också
bli hemlös.
"
De flesta
gånger jag
har blivit utsatt för
dödshot är när jag
talat om kvinnofrids
frågor.
"